Humörsvängningar.

Mitt i all skit, bara minuter efter att tårarna slutat rinna,
så sitter jag och ler.
Jag vill dansa runt hela jorden.
Jag vill skratta tills jag inte får luft.
Jag tänker klara det här. För jag vill inte ge upp drömmar.
Jag har kommit en bit på vägen,
och jag vill dansa vidare och se vad som väntar.
För livet väntar på mig nu.
Det bubblar i hela kroppen.
Tankarna på allt det svåra finns kvar,
men jag vet att vi kan och ska lösa det.
Det kommer att bli bra.
Du kommer le utan att fejka.
Jag kommer skratta tillsammans med dig.
Det är trots allt ganska ljust ibland.
Jag kommer snubbla och trilla på vägen.
Men jag har några av de finaste människorna omkring mig
och jag vet att de hjälper mig nu.
Några av de finaste har valt att vara vän med mig.
Det känns stort och väldigt bra.
Jag tycker så mycket om er.
Jag kan inte tacka er nog för vad ni gör.

Kommentarer
Postat av: Anonym

det verkar som du har det ganksa svårt. men humörsvängningar hör till tonåren (för du var väl 16?).

2008-12-07 @ 22:49:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0