ärligt.
Julia. säger (22:17):
men vet du? idag är det exakt en vecka kvar till sommarlovet. exakt en vecka med de här människorna som jag tillbringat mina tre senaste år med. jag är rädd. livrädd. jag känner dom. jag vet deras favorit kläder och de ord de använder mest. jag vet hur de reagerar över många vardagliga saker. jag halvkänner en endaste människa på den nya skolan. eller ja, två. en endaste i min nya klass.
Julia. säger (22:18):
det är underbart. samtidigt som det är läskigt. precis som att skiljas från klassen. underbart men läskigt. jag har växt med dom och blivit den jag är nu.
Julia. säger (22:19):
om en vecka har jag hela sommaren framför mig. en tid att läka. men också en tid för nya sår.
Julia. säger (22:20):
det finns så mycket som kan bli fel. men lika mycket som kan bli underbart.
Julia. säger (22:21):
jag har ingen aning om hur mitt liv ser ut i höst. och det lilla jag har nu är inte ens värt att tro på. det finns ingenting. jag vet ingenting.
