Magont, magont, magont.

Min mage har nog gått ut med målet att ta död på mig.
Men åhnej, idag har jag tränat hårt bara för att jävlas tillbaka.
Tyvärr resulterade detta i ökat halsont också.
Men jag lever ju.
Och jag har väldigt fina människor omkring mig.
Jag undrar just hur många gånger jag blivit pussad på idag,
eller ja, i eftermiddag då.
Känns fint.
Dock tar magontet över nu,
och jag ska se på andra avenyn och sedan lägga mig och blunda.
Sova kallas det visst.
Det har jag för övrigt gjort så fort jag kunnat idag,
på tågresor, tråkiga spårvagns turer...


tralalalala, jag vet att jag är dum i huvudet.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0