Fina, vackra du.

Jag har så himla fina vänner!
Vad skulle jag göra utan er?
Allesammans hjälper ni mig vara mig.
Ni känner mig olika mycket,
en del vet väldigt mycket andra nästan ingenting.
Det är nog både erat och mitt val.
Men jag vet att det finns några få
som aldrig lämnar mig ensam kvar.
Ni betyder så oerhört mycket.
Att veta om att jag inte är ensam längre gör mig så glad.

Idag införskaffade sara och jag tjusiga halsband,
de är så urgulliga som de någonsin skulle kunna bli.
Och jag tänker ha det så ofta jag kan,
för jag blir glad av det.
Jag känner mig inte så förvirrad och övergiven då,
för jag har alltid en vän.

Min lilla fina vän Sara,
som kanske inte alltid förstår mig,
som inte vet om alla mina djupaste tankar och känslor.
Men som jag vet jag kommer låta komma närmare.
Som springer och möter mig,
sällskapar med mig när jag ber henne.
Hon är så väldigt fin,
och idag var det hon som fick mig att tänka på alla er andra.
Alla er som jag inte vill räkna upp här,
som förstår ändå.

Och du, min fina fina fina nyfunna vän.
Jag vet inte hur jag ska kunna laga dig när jag ännu inte är hel själv.
Men jag finns här, glöm inte det.



Kommentarer
Postat av: Emelie

Jag älskar dig Julia, förstår du det?

2008-10-20 @ 21:09:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0