Kära syster,

ibland förstår jag mig inte på dig.
Jag hjälper dig så ofta och med så mycket jag kan.
Du använder mina kläder lika mycket som jag gör.
Men, förstår du inte att man inte bara kan ta?
Man måste ge lite också.
Jag köper dubbla födelsedagspresenter,
jag lånar ut mina kläder,
jag syr åt dig, jag städar åt dig.
Och under vissa protester tar jag också han om din hund åt dig.
Det börjar bli din tur nu..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0