Julia,

Nu har min älskade syster sara tagit studenten!
Hon är nog sådär skapligt nykter någonstans inne i stan nu..
Hon var jättefin och jätteglad och fick jättemycket jättebra presenter.
Jag fick mensverk.
Och väldigt snälla ord från en Mattias som var student fin i röd fluga och mössan.
Ja, riktigt stilig var han, och jag är glad att jag sprang förbi
just som han kom tillbaka efter åkturen med klassen.
Man blir sådär varm av hans kramar, och han vet på något vis precis vilka ord jag behöver höra.
Idag träffade han som alltid mitt i prick.
I ett sms ett par timmar senare stod det bl.a. "du är snygg".
Sådant får de flesta andra höra hela tiden.
Och jag bryr mig inte om det speciellt egentligen,
men när jag för en gångs skull har gjort mig fin,
när jag stapplar runt i klackar och har sminkat mig och gjort iordning håret
och ingen mer än Mattias (som bara sett mig i en minut) riktigt uppmärksammar det,
jag då värmer det precis som de där kramarna.

Och jag menar inte alls att alla måste springa runt och säga att jag är snygg.
Jag menar inte att det inte är någon annan än Mattias som är snäll, för det är det.
Jag menar inte heller att jag vill ha någon sorts bekräftelse eller allas uppmärksamhet.
Men jag menar att idag var Mattias precis en sådan där bra vän som bara han är.
Jag har några riktigt fina vänner jag, och er tänker jag inte släppa.

Jag är dålig på att ta emot komplimanger, men jag tycker om dem ändå.
Och jag övar faktiskt.
Jag övar på att säga tack istället för att bortförklara och protestera.

Imorgon får jag sommarlov!