Temaredovisning.

Ja, det gick väl sådär.
Eftersom jag gjorde illa foten (så att jag enbart kan använda sandaler ett tag framöver)
hade jag ett stoooort "plåster" och låg med foten i vädret 
fram tills det var min tur att kliva ut på scenen.
Hade jag inte haft det är förbannade såret hade jag kunnat varit uppvärmd
och jag hade kunnat göra allt fullt ut,
utan att behöva fundera på om det blödde igenom.
Men jag fick en lång och varm kram av alex, som sa att han var stolt.
Och jag fick kramar och fina ord från många håll,
så jag tänker att jag kankse inte behöver skämmas åtminstone.
Man kan ju trots allt alltid göra saker bättre,
och jag är inte helt missnöjd.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0