förresten, jag glömde berätta

att förra veckan (utvecklingssamtal) fick jag många positiva ord av magdalena angående baletten,
hon tyckte att min rygg blivit himlans mycket bättre och att min teknik var väldigt bra.
fast idag så var hon av en annan åsikt,
då hon efter lektionen talade om för klassen att vi håller för låg nivå,
att vi måste skärpa oss om vi ska komma någonstans
och att vi borde vara bättre än vad vi är.
det plus min hiskeliga viktuppgång (förbannade jävla p-piller!!!!!!)
gör att jag liksom.. bestämt mig.
det är fegt att ge upp, förstår ni.
åtminstone jag tänker fortsätta kämpa.
jappeligen.

och nu har jag fått lite musik av johanna,
så jag slipper gå runt utan.
egentligen borde jag plugga,
men jag saknar min pojke.
fast han kommer inte förrän om nästan två timmar.
men puss ändå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0