Julia,

nu är jag precis hemkommen från en kvällspromenad med mattias.
det blev liksom mest bara att gå en obehaglig väg och möta honom,
och sedan vända hem.
men så kan det bli ibland,
och på hemvägen hann vi prata lite.
det är svårt att finna rätt ord och lösningar bara.

och idag hade jag en positiv-måndag,
så det var svårt att få ur mig något sådär riktigt..
jag vet inte.
det är svårt att koncentrera sig på att vara positiv,
och samtidigt vara julia.
ja, det är sådant där man lär sig.

alex jublade iallafall,
när han tyckte sig ana en positiv anda i mig,
så jag tror det är bra att jag försöker.

japp.
lakanen som jag la i tvättmaskinen och sedan tumlaren är torra nu,
och mamma var jättesnäll och bäddade åt mig,
så nu ska jag borsta mina tänder och lägga mig och läsa.
imorgon har jag sovmorgon..
filminspelning inkräktar nämligen på skoldagen.

jag funderar starkt på att byta bort mitt kära gamla comviq.
mot glocalnet.
för hos dom kan man betala 99kr/mån,
och smsa gratis till alla och ringa gratis till alla (förutom öppningsavgift på 69 öre).
det enda kruxet är att man måste binda sig.
i ett helt år.
jag ska samtala med mor om detta.

jag tvättar gärna åt malte,
för han är jämt så förbaskat snäll mot mig.

och jag skulle ju räkna matte och städa nu.
men jag fattar inte matten,
så jag får vänta tills malte kommer hit.
och jag tränar visst inte idag,
för mathilda är tydligen kvar i australien,
och vilde ska ha hennes kurs.
jag förstod inte riktigt,
men jag ska ju inte ens gå på söndagar,
det var det mathilda som tjatade om,
och är hon inte där så tänker jag inte krångla.
fast jag blir nedrans besviken om hon inte pallrar sig tillbaka till lördag,
för då börjar ju kursen jag ska gå och jag är inte särkillt pepp på någon annan lärare.
och jag kan tänka mig mina vänners miner när de kommer till studiefrämjandet idag,
och  inser att det inte är mathilda som är lärare för dagen.
surt.

och jag var sugen på att promenera i mina nya löpardojor,
så jag inte får skoskav på jumpan på onsdag (blä. jag har noll kondition).
fast mattias var upptagen och nu är jag för lat för att ta mig ut.
så jag ska promenera i dem här inne, medans jag städar mitt rum.
jajemän.

ikväll tvättar jag.
åt malte.
fem maskiner ser det ut att bli.
(okej, jag tvättar ju våran tvätt också,
tillsammans med hans, nu när jag ändå är i farten)
jag har städat lite granna på mitt rum,
imorgon ska jag damma och räkna matte.
mamma ska inte behöva bli arg igen.

ikväll har vi spelat kubb (malte & jag mot sara & nicke, två-ett, till dem.) och tittat på teve.
vi ska nog lägga oss snart,
så vi är pigga imorgon,
för då far min köre pojk på filminspelning.
skolan idag har gått bra,
men jag kommer faila i matte b,
vi har knappt börjat och jag är redan förvirrad.
jag borde bett om hjälp ikväll..

jag har framkallat lite foton, som jag satte i album.

ibland klär treor och ettor ut lärarna, såhär kan de se ut då.



ibland klär alla sig i röda tröjor och går på rixfm festival.
(och ibland kan man tro att ola är med i emd)



Ibland försöker man vara söt fast att men har solen rakt i ögonen
och är lite trött i benen efter att ha gått fram och tillbaka på marknaden.



Ibland är vänner med i en musikal.


Ibland dansar man med sina vänner till guvenören och går och äter när man inte orkar mer.
Och efter det kollar man ibland på fyrverkerierna innan man åker virvelvinden.
Har man riktig tur så går man efter det vidare till Roxanne, så att man kan
dansa sig trött en gång till, tillsammans med samma vänner som första gången.

josefin är så söt,
hon målade mig i den där svarta kläningen från monki,
som jag hade på mig i torsdags.

min älsklings pojke visslade precis ute på gatan,
han cyklade förbi så att vi fick säga godnatt.
så att jag slapp bli utan pussar och kramar idag.
han är så himla söt förstår ni,
så man fryser inte fast att det är kallt ute och man har alldeles för lite kläder
och inga skor på sig.
nu ska jag gå och lägga mig,
med känslan av honom i hela kroppen..

nu är mina ben rakade och klara för det resterande av veckans strapatser.
en väska ligger på min säng, för jag borde lägga nödvändigheter i den.
jag sover hos malte ett par nätter nämligen,
och det är ibland så förargligt att behöva låna saker hela tiden.
fast ganska mysigt, egentligen.
min mp3 laddas och ordnas istället,
vilket också kan ses som nödvändigt,
eftersom min telefon fortfarande är på vift.

skolan har börjat och det finns några nya söta ettor på skolan.
annars är det mesta som det var förut.
ja, treorna har gett sig iväg
och vi har två nya danslärare, magdalena är kvar, såklart.
vårat klassrum har vi fått behålla,
och inga fler har hoppat av.

just nu är jag väldigt sugen på knäckemacka med ost och gurka,
det ska jag äta till frukost imorgon.

De hukande som ber om ursäkt för sig själva med skygga blickar
och med ständigt spända axlar,
de som hela tiden är beredda att backa och säga:
förlåt att jag finns!
Eller de som är högljudda,
som skämtar och gör allt för att passa in,
men desperationen lyser igenom och det breds ingen plats vid bordet.

okej, imorgon ska jag vakna pepp.
det ska ju faktiskt bli kul att träffa alla igen.

badade jag i lillsjön, rapade i loddby och åt saltlakrits i herstaberg.
och så var jag på utebion och såg yesman, med malte, tom, pontus och anna.
idag är det bröllop på schemat.

imorgon ska vi på nya äventyr. puss.

och ja, jag har facebook.
fast jag loggar aldrig in.
kanske när skolan börjar,
för josefin brukar prata om det.

och idag ska jag först gå på stan med malte,
för han behöver nya skor.
sen så ska jag träna med fint.
jag ska nog ta upp namn-frågan idag.
vi borde komma på något bättre nu.

puss

jag letar bilder att framkalla (för jag har ju nya fotoalbum)
och rödhåriga figurer är ständigt återkommande,
här har jag fångat tre på en bild.
johanna josefin lovisa.

det finns en tjej.
hon måste vara det vackraste i hela världen
och när hon dansar glömmer jag att andas.
hon var den första som fick veta någonting sådär på riktigt.
hon var den som faktiskt fick mig att ta mig dit jag är nu.
men hon var den första att svika också.
och hon hälsar bara på dem hon vill,
på dem som enligt henne tycks vara värda ett simpelt hej.

nyss såg jag väldans vacka bilder som hennes vän tagit när de var och badade.
och först gör det ont inuti sådär när jag ser henne,
fast sen så kommer jag på det.
jag klarar mig förbannat bra utan henne!
även om jag skulle vilja vara en del av hennes liv som verkar så fint på håll,
bara för att hon är smal och har fräknar överallt.
bara för att hon verkar klara allt hon tar sig för
och var sådär världsbäst när jag först mötte henne.
och för att hon dansar så jag glömmer att andas.

men tänka sig,
sen ler jag istället för att bli sådär nedsämd som förut.
för hon hjälpte mig faktiskt även om hon försvann bort.
utan henne hade jag gett upp och inte varit där jag är nu.
jag hade aldrig träffat johannalovisajosefinella och alla andra som är så fina där i linköping.

(och okej,
förtfarande när saker är sådär pissiga så kan jag tänka på henne.
men någonstans i min förvirrade hjärna vrids det gamla om,
så jag kämpar lite extra,
bara för att "jag ska fan visa henne att jag klarar mig utan någon som hon".
men så slår det mig att jag har någon som hon.
flera som hon.
men en sak skiljer sig,
för de som finns nu sviker inte och försvinner iväg.
men sanningen är att jag inte klarar mig utan dem.)

och hon dansar så jag glömmer att andas.

igår var jag på utomhusbion och såg benjamin button.
jag tycker om den filmen, och jag tycker om anna som jag cyklade dit med,
och jag tycker om popcornen vi åt fast att jag inte borde.
när jag damp ner i sängen vid halv två skickade jag ett sms jag inte borde skickat.
och om en timma ska jag möta lovisa utanför mc donalds i stan,
det tycker jag om.
klockan fyra tränar fint.

nu: lunch

 

Jag blir så himla förbaskad.
För jag hatar mens och jag vill inte börja skolan.
Jag vill träffa mina finaste men jag vill inte läsa matte b.
Och jag vill inte få stress-ont-i-magen hela hösten, vintern.
Igen.
Och jag vill inte ha sådana förbaskade ben,
för jag vill också ut och springa och ta tid och bli bättre.
Jag har inte ens köpt några nya löpardojjor,
för jag är för rädd för vad mina ben ska säga.
Tänk om de skriker sådär igen.

Fast däremot så vill vill vill jag träffa vakraste Lovisa Perman igen.
Tänk fy bubblan vad jag saknar henne när hon bor så långt bort.
Snart ska jag säga "välkommen tillbaka!" till henne,
och så ska jag kanske kunna få en kram varenda morgon igen.
Man blir lite varmare i magen om vintern när man får en god-morgon-kram
av Lovisa med P på slutet.
Och så vill jag förundras över Johanna som har ett eftersnamn som börjar på A igen,
bara för att hon är så stark jämt, och inte klagar så förbaskat som jag gör.
Och Josefin Hedå, för att hon står ut med mitt klagande.
Och för att hon för jämnan får låna ut en slant åt mig,
och för att den här hösten kanske det blir lite ändring på det.
Och jag vill träffa Julia Tegnebo, som jag träffar för lite.
Och resten av klassen som förut utgjorde dansettan.
Men som i höst blir en tvåa istället. (Hjälp vad ni är bäst. Jag tycker om er, allesammans.)
Danstvåan. 2d.
Och visst sjutton tar vi oss igenom vinter och matte b,
med eller utan skrikande ben.
Bara, att antingen blir det jättesvårt, eller så blir det bara lite kämpigt.

Men den här gången är jag förberedd,
för jag har lärt mig massor.
Så den här gången kommer jag äta massor till frukost,
ha knästrumpor och bättre skor,
planera på rätt sätt, på logiskt vis,
äta mycket lunch och lite godis,
alltid ha med vatten i väskan,
ta hand om mina vänner som jag kanske kan bättre nu,
skaffa p-piller,
spara lite på pengarna när jag inte köper kläder jämt,
inte äta glass varje tisdag, utan kanske på en onsdag eller söndag ibland
(fast inte för ofta, såklart),
och chips äter man inte heller mer än en gång på fem dagar,
se lite munter ut på lektionerna,
se upp för magvärk,
permanenta håret när jag är trött på dess färg och inte när jag gillar den,
äta mellanmål,
börja tycka om banan igen (för det mättar bättre än äpple),
kissa i skolan (annars dör jag lite innan jag hinner hem till toan jag inte är rädd för),
använda vantar,
ha trippelt med strumpbyxor när det blir många minus,
inte glömma deo,
le lite offtare och skratta mycket, fast lite tystare.