saknad.



Jag sitter och håller på men foton. Hela golvet är fult av avklippta bitar,
pennor, klister och buntar med bilder.
Plötsligt höll jag i en bild av den finaste vän jag någonsin kommer få.
Ester.
Hade hon varit människa hade hon varit precis som jag.
Hon var så väldigt lik mig på alla sätt och vis.
Och något vackrare än min katt, som trots att hon var långt från
katt-unge-stadiet fortfarande var så liten, kommer jag nog aldrig finna.
Jag älskade varje stund. Och bara för henne lägger jag upp det här.
Och för hennes dotter Siri, som just nu slickar mig på mitt vänsta lillfinger.
Får jag någonsin en dotter ska hon heta Ester. För jag glömmer aldrig.

          

Jag har en väldigt söt vän. Anna heter hon.

Jag är galet lat.
Gör ingenting. Speiellt inte läxorna som jag verkligen måste få gjorda.
Jag avböjer allt mamma ber mig hjälpa till med.
Jag är nog inte riktigt någon toppen dotter jag.
Men när min lilla fina vän skickade ett sms och frågade om jag ville
promenera med henne var jag snabb på att svara ja.
Tyder det på egoism? Jo.
Iallafall hade jag och min vän himla trevligt fast att det regnade på oss.
Väl utrustad var jag, med regnjacka, halsduk och vantar. Mössan glömde jag.
Jag pratade nog på ganska mycket,
men hon sa faktiskt att hon tycker om att höra om mitt liv.
Då började jag tänka på en liten femårig flicka som
ber sin mamma berätta en saga.
Inte för att min vän Anna är fem år, och inte heller är jag hennes mamma.
Och jag berättar inga sagor heller.
Men jag kom att tänka på det ändå.
När vi frös för mycket sa vi hejdå och jag kilade in till min familj och åt.

Och så har jag bett min far göra något åt kylan i mitt rum.
Det är snart kallare här än utomhus. 
Fast det är klart, det rengar det inte lika mycket här inne.

Nu ska jag tända mina fina väldoftande ljus.
De har stått döda sedan kvällen Lovisa var här.
Om någon ville veta, menar jag.

Så de så.

Nej, sjävklart fanns det inte tvålmassa kvar.
Så nu ska jag göra en nyckelring och äta choklad istället.

Jag är liksom alldeles pysslig just nu.




Jag fick för mig att göra små rosetter att ha i håret. Så här blev de. 
Ganska slarviga och dana, men sånt får man ta.
Sen så älskar jag att fingervirka, men har inte gjort det på flera år,
så jag slog på stort och provade lite granna igen.
Bara för att det är så oförskämt roligt.
Och så när jag grävde rynt bland tyger och trassel hittade jag
något så väldigt vackert som en minimal kjol i paljett-tyg.
Tänk er mig i ett linne i någon magtröje-liknande version
ja, och så kjolen då, dansandes genom stan i karnevalståget.
Det måste varit en syn.
(tack gode gud är det ett antal år sedan den kjolen var i bruk..)
    

Nu ska jag se efter om  jag har kvar grejerna som behövs för att göra tvål
(jag och en vän hade en ganska hyseterisk period då våra liv gick ut på att göra tvål)
Och jag fick lust att se om jag fortfarande tycker det är så himla skojigt.
Annars fastnar jag nog framför datorn och leter idéer.

Ja, och så här såg jag ut ikväll:



Och föråt för att jag alltid har så vanligt tråkiga fula bilder,

men mer har jag inte riktigt energi och tid till.

Plus att det känns för ambitiöst, det är ju bara jag.


Jag fryser om möjligt ännu mer nu.

Nu är jag precis hemkommen från Flygeln.
Där har jag varit med Malte och hans familj,
och några som jag uppfattade var deras (bästa?) vänner.
Iallafall har de känt varanda sedan de var såhär |---| små.

Vi var och såg Hair.
Faktiskt bättre än jag trodde,
dock borde jag kanske sett filmen innan..
Handlingen var lite svår att hänga med i ibland,
och jag skulle vilja påstå att jag hörde någon gäspa.
Men efteråt stog delar av publiken upp och apploderade så glatt,
så visst var det bra.

Själv har jag röd/blå/vita händer och en äcklig plastgrej i munnen.
Ursäkta mig om jag inte är allt för positiv.
Äh.

Jag fryser om tårna.

Vilket toppenväder.
Igår var det vinter.
När man andades kom det rök och gräset var sådär stelt så det låter fint när man kliver på det. Fast jag vill iallafall ha vår. Vår måste vara den bästa årstiden. För då är det inte så blött och dant och mycket ljusare än nu. Och så är det inte lika varmt som på sommaren. Fast, det är klart sommar är otroligt härligt.. Om det var vår året om skulle man inte behöva ha ångesten över att köpa bikini och man skulle inte behöva klumpa runt med enorm vinterjacka. Jag gillar det där när man kan ha mysiga halvtjocka kläder, när man inte behöver gå runt halvnaken men inte heller måste ha femton lager kläder för att slippa frysa. Så ja, våren måste vara min favorit. Och sommaren också, tror jag.

Så,
efter att ha fått brottom till tandregleringen för att hämta (oerhört vacker) plastskena och sedan kollat runt i stan efter något lämpligt att ha på sig ikväll (hm. ja, jag vill ju så gärna ha en mysig stickad tröja, men jag är nog för snål för det) så gav jag upp och köpte en tunn och tråkig tröja, liksom mest bara för att jag borde köpa något. Åkte hem, möttes av en sur far, åt nudlar, bråkade med en sur far, gick ut med hund i spöregn. Hamnade i sängen med datorn i knät och blött hår och blöta strumpor. Ska nog ta en dusch tror jag. Och göra lite naturkunskap.
Jippie.

vad sjutton, vi slår till med ytterligare två bilder!




istället för att dela med mig om vad jag gjort idag,
vad jag tänkt idag, så lägger jag upp fula bilder.
det får ni själva bestämma om det är positivt eller negativt.
själv orkar jag inte fundera.
vettigare bloggande blir det en annan dag..
för nu ska jag nog läsa.

och ibland så kan sms vara så väldigt viktiga och räddande. tack.

FÖRE - EFTER

FÖRE:


EFTER:



(ursäkta de fula bilderna. osminkad med ful hy och äckligt hår.
det är tänderna som är poängen, ju.)

sista tandställningsborstningen ! !


buhuhuhuhu. BUHUHU!

åh.
vilka själviska tårar det var.

får jag gråta lite extra för att jag måste göra lite plugg nu?

nähä? inte?
tack då.

ja, de säger ju att en bild säger mer än tusen ord.

så därför lägger jag bara upp bilder, för så mycket orkar jag ju inte skriva.








jamen, du vet

ögonblicket då alla gatlyktor släcks på morgonen,
när de tänds på eftermiddagen.
ja, när det känns som att något händer i hela staden.
när mörkret tränger på och vi gör vad vi kan för att förhindra det. 
när dagen kommer och vi kan slappna av en stund.
det är fint på något vis.

det var bara något jag kom att tänka på när jag gick till spårvagnen en morgon.

ganska oviktigt. egentligen helt utan mening.

förvirrat.
konstigt och annorlunda.
jag kände inte riktigt igen mitt ansikte i det starka ljuset från badrumslampan.
ett skal.
en hinna.
en skyddande sådan, som hjälper att stänga in.
som får mig att se sjuk ut,
som att jag inte sett dagsljus på veckor.
som får mig att känna mig som en total främling.
som kaske visar det som är jag.
som får mitt liv att kännas så ironiskt.
som att allt bara är ett spel.
som att någon när som helst kommer vinna.
och där är jag, förloraren.
som att..
som att allt bara är i onödan.
eller alldeles välsigt viktigt.
livsviktigt.
det där skalet,
den där hinnan.
jag vet inte om den är bra eller dålig.
det kändes som att han uppfattat mig precis så som jag försöker framstå.
är det sådan jag är?
är det inte längre fejk?
är det så att jag inbillar mig skalet?
eller är det helt enkelt bara ljuset som i spegeln får mitt ansikte att förändras?


ensamhet kvävs med choklad.

förbannat dumt, egentligen.
men ikväll kändes det helt okej och galet gott.

idag har jag träffat emelie!
det var lääänge sedan.
hon är en mycket fin vän.
vi sällskapade med ted och malte.

och ja.
jag tänkte skriva ett till inlägg.
för det har helt annan känsla än detta.
även om det liksom hör ihop med dagen.

Alltså. Jag tycker inte om att städa.

och inte tycker jag om att ha tandställning.
men tjooooohoooo!!!!
det är inte långt kvar nu.
jag skulle nästan kunna räkna ner timmarna!


det blir bra igen. det blir snart bra igen.

jag ska resa mig upp också denna gång.

idag har jag träffat malte.
fint som alltid <3.
imorgon ska vi ses igen,
men då i sällskap av emelie och ted också.

nu ska jag försöka sova.
jag tänker på dig. du kan.
Godnatt!

söndagstrött.

i fredags var det himla trevligt!
även om jag var dödstrött och magen bestämt skulle göra ont.
   
                        
(milla har nog tagit de flesta bilderna. förutom dom som hon själv medverkar på, då.)


Igår gjorde jag inget mer än att dansa och sova,
äta godis och tacos.
Var på studiefrämjandet mellan ett och fyra.
Fick inte så mycket gjort..
Men ja.

Nu ska jag snart med bussen ut till viken och Malte.
Jag hoppas på att få lite sömn på bussen.
Jag är fortfarande trött.
Lovet är välbehövligt.                                                        
                                                                              
 

och så har jag konstaterat en sak!!

jag har börjat gå ganska lättklädd här hemma sedan jag började på Fu.
kom och tänka på det då jag satt i handuken och blötte ner
hela golvet efter att jag duschat.
förut sprang jag in i mitt rum och drog på mig första bästa tröja.
jag vet inte om det är bra eller dåligt,
men ganska.. lustigt.
så nu vet ni det!

Hej. JagheterJuliaochjagharenchockrosatandborste.

Idag har varit ganksa dum.
Jag avslutade gårdagen med att lova mig själv att "imorgon blir det inget godis".
eh-he-he.
som att jag lyckades.
jag har blivit tokigt beroende av framförallt choklad.
fan.

baletten gick förvånansvärt bra.
eller åtminstone de första femton/tjugo minutrarna.
på strechen fick jag sådär väldigt ont som jag får ibland,
där på baksidan av knäna.
jag antar att det bara är att köra på som vanligt ändå.
jag skulle också hemskt gärna vilja stoltsera med att magdalena berömde mig.
hela tre gånger!
ojojoj. det kändes fint.
och så skrattade hon, och nästan skämtade.
helt otroligt. idag var hon på bra humör!
det gillas.

ja, och som ni förstår så hatar jag försenade tåg och missade spårvagnar.
mer behöver jag väl inte säga.

torsdag, förbannade magont och snurr.

Idag fick du mig bara att känna mig liten och korkad, oviktig och dum.
Det är det många som lyckats med idag.


Det var yoga på lektionen då vi brukar ha jazz.
Det var egentligen roligt,
men jag var så dålig att jag blev arg.
Yr och illamående blev jag också.
Och alldeles darrig i hela mig.

Naturkunskapen och klassrådet hölls i ett klassrum som inte är värt att kalla klassrum.
En större städskrubb med rum för nio stolar.
Starkt jobbat Fu!

Träffade Mattias en stund efter skolan.
Drack té (han kaffe) och pratade.
Sedan åkte jag en sväng till haga,
där jag fick vänta en halvtimma på annika.
Och inte fick jag något vettigt gjort,
bara ännu mer prat. Himla trevligt faktiskt.

Nu ser jag ut att vara gravid,
magen är uppblåst och gör ont.
Hoppas det blir bättre till imorgon,
annars vågar jag nog inte vara med på baletten.
Hm.
Nu ska jag.. jag vet inte.
Bara vara.
Alla läxor tänker jag vara dum och vänta med.


en vacker vecko-planering kan ni ju gott få!

Måndag: Skola. Ingen sovmorgon, träna träna på dansstugan. Hem. Till studiefrämjandet. Dansa dansa. Svettas. Hem.

Tisdag: Skola. Hem. Göra naturkunskapsläxa.

Onsdag: Skola, JAZZ! Träffa Mattias. Kanske haga. 

Torsdag: Skola. Balett helvetet. Fan. Kanske borde öva innan dess. Sen hem. Sova!!!

Fredag: Skola. (jag tror ni fattat poängen, jag går också i skolan.) Finspång! Och vi hoppas på en helkul eftermiddag/kväll/natt med några klassvänner! :)

Lördag: uppvaknande i finspång. sova sova sova.

Söndag: hm. träffa Malte. Jag vet inte. Kanske sa jag att jag kunde på lördag. Jag vet inte. Och inte bryr ni er heller.




Suddigt, oskarpt och diffust.
Det går inte så bra just nu.
Förvirrade tankar och ord.
Trasiga vänner.
Tårar om natten och sönderbitna naglar.
Det blir bra igen.
Det blir snart bra igen.

och idag skulle jag vara aktiv.

därför lägger jag upp bilder på mina klasskamrater från igår och idag.
NJUT!

igår:

                               


idag:


                       

verkligen på blogghumör, verkligen..!

dansen går inget vidare just nu, va.
det ska det bli ändring på..
så fort min kropp börjar fungera,
slutar bli så trött av varje steg jag tar.

mathildas koreografi är vacker.
det känns dumt att förstöra med ovigheter och klumpeduns.
men ja.. jag har fortfarande några veckor på mig.
jag lovar.
jag ska fixa det.

jag tror jag ska sova nu.
försöka förtänga alla fula ord jag fick höra.
och alla dumheter jag gjort.
så jag kan vakna imorgon,
utan att känna panik över att det blev en dag till.

det kommer bli så fint, så fint.
och imorgon ska jag vara en ambitiös bloggare,
vänta ni bara.
håll ut.

och om ni inte vågar lita på att jag står upp igen,
ja, då tror jag inte heller på det.
det är ni som hjälper mig förstå.
det kanske är som en groda utan ben, trots allt.

So what? I'm still a rockstar!

Idag har jag varit lat, smutsig i håret och ganska glad.

Straxt före lunch frågade mor mig om jag ville följa med ut till syster Johannas land. De eldade massor löv och träd. De har tydliget tagit bort flera granar från tomten, vilka de roade sig med att elda upp. Korvgrillning stod på schemat. Så jag tog med mig kameran och följde med. Dock utan att äta korv. 

 


tudeluu

Detta har jag åstadkommit idag:


1.

2. 

1: "bokomslag". då jag oftast har en bok i väskan har jag konstaterat att de snabbt blir ganska fula. när jag såg denna fiffiga ide försökte jag genast göra något liknande!
2: (okej, det är pappa som snickrat) men jag har målat! hittade en bild på en sån här stege i en tidning, så jag rev ut den och bad far göra en åt mig. idag tog jag mig tid att måla den i samma färg som jag har på en av mina väggar. Och om man är lite uppmärksam kan man på bilderna se en väska i samma blommiga tyg som bokomslaget, den har jag också sytt idag! dock blev den större än jag hade velat, men jag får skylla mig själv då jag gör det mesta så slarvigt.


med vacker musik i öronen.

So I put my arms around you, around you.
And I hope that I will do no wrong.
My eyes are on you, they're on you
And I hope that you won't hurt me.

I'm dancing in the room as if I was in the woods with you.
No need for anything but music.
Music's the reason why I know time still exists
Time still exists, time still exists,
time still exists.




söta pojkar på kalas.




Vackert, bör tittas på.

http://www.youtube.com/watch?v=tbLOfY3wiqU


Godmorgon.

Idag vaknade jag hemma hos Malte.
Om någon timma tror jag att två av hans vänner dyker upp.
Men kanske borde klä sig..?
Malte själv duschar.
Sedan vid lunch ska jag hemmåt,
vi ska ha kalas för mor som fyller år på tisdag.
Imorgon tänker jag sitta inne på mitt rum och inte göra någonting alls.
Det ska bli så himla skönt!

hm.. ja, om jag ska fixa mig då.
så han slipper skämmas alltför mycket.

freeedaaag!!!

yay.
idagens har jag typ.,. ähm. varit aktiv.
först modernt men yolanda,
det blir roligare och roligare det där.
jag lär mig!
Sedan hade vi matte,
och jag blev godkänd på provet!
tjohooo!
åt en snabb lunch och sjöng för lovisa
(som fyller år på söndag).
sedan åkte josefin och jag buss till resecentrum.
halvtåget tog mig till norrköping så jag var hos anna
på comet (el gym) tio över ett.
där var det ganska oseriöst,
men ack så jobbigt.
sedan gick vi hemmåt,
jag hoppade in i duschen,
åt vindruvor och klädde mig.
sedan åkte jag hem till Malte,
där jag sitter nu.
Adjö. 

Härliga, underbara 1D.

Vi hade redovisning på engelskan, Vi var indelade i tre grupper.
Varje grupp hade en balett som vi skulle mordenisera.
Ja, inte dansa då, utan göra mer som teater.
Min grupp hade svansjön.
Här kommer några vackra bilder från dagen.





Jag kan ju ocks upplysa om att matten är klar,
kjolen sydd och det är nästan tio minuter kvar till Andra avenyn.

Effektivitet.

Idag har varit en.. helt okej dag.
Eller en ganska jobbig dag.
Och bra.
Ja, dagen har varit allt.

Det började med samling för att hälsa på spanjorerna
som kommit till skolan, oerhört trevligt.
Sedan hade vi balett,
Magdalena är inte alls nöjd med oss.
Jag känner mig så utpekad.
Vi  måste skärpa oss.
Gympan ska vara stenhårda.
Allt vi gör på danslektionerna ska vi kunna utantill.
Hej å hå, jag får börja öva mer.

Jag vet inte riktigt varför,
men jag tog det väldigt personligt.
Det kändes som att hon hela tiden menade mig,
"det finns en anledning till att vi gör våra sit-ups",
att vi måste få bättre kondition och styrka.
Så ja.. jag får träna mer.

Det känns bra att jag ska till gymmet imorgon.
Himla b-gym är det.
Men anna kommer ha praktik där,
och jag har sådär en minut hem.
Det funkar.

Som jag skrev tidigare joggade jag en liten sväng förut.
Jag måste komma i bättre form.
Mhm.
Funderade ett tag på att göra mag-övningar,
men det skulle kännas dumt att komma till gymmet
och ha träningsvärk redan när jag börjar.
Imorgon ska jag vara pepp.
pepp på allt och inte så seg och inåtvänd.

På språng

Nu är jag preis hemkommen från en kort joggingtur.
Ska hoppa in i duschen och sedan göra matten.
Hoppas den går snabbt och smärtfritt,
så jag hinner sy om en kjol innan Andra avenyn börjar!

eftermiddagen, i bilder.


-Josefin och jag (och så Lovisa, en kort stund) gick till myrorna eter skolan.
Där hittade jag de perfekta skålarna för glass. Precis så som jag önskat.
Jag köpte fyra stycken (mer tål inte min ekonimi just nu. buhu.)
Sedan åkte jag hem till norrköping, träffade Sara en stund. Vi tog en sväng på
Erikshjälpen, där jag hittade en till!
(denna kostade endast fem kronor, de andra tio)
Inte kunde jag gå till kassan utan den!


-Jag tog mig en sväng på haga, där jag gjorde mig två skålar
(eh-hum.. ganska fula).
Sedan gick jag hem, i spöregn. På trappan satt en droppande (drobbande)
våt siri och väntade på att få komma in.
Hon följde med mig upp när jag bytte till bekvämare kläder,
och gjorde så nöjt fina blöta avtryck på byxorna.


-Mor gav mig oändligt mycket kvällsmat. Som jag hungrigt tröck i mig.
En stund senare kom hon upp med de nybakta kakorna ni ser på bilden.
Men om jag tänker på hur jobbigt det var på fysen idag så kan jag äta
utan att få dåligt samvete. Det går framåt.

Fina, vackra du.

Jag har så himla fina vänner!
Vad skulle jag göra utan er?
Allesammans hjälper ni mig vara mig.
Ni känner mig olika mycket,
en del vet väldigt mycket andra nästan ingenting.
Det är nog både erat och mitt val.
Men jag vet att det finns några få
som aldrig lämnar mig ensam kvar.
Ni betyder så oerhört mycket.
Att veta om att jag inte är ensam längre gör mig så glad.

Idag införskaffade sara och jag tjusiga halsband,
de är så urgulliga som de någonsin skulle kunna bli.
Och jag tänker ha det så ofta jag kan,
för jag blir glad av det.
Jag känner mig inte så förvirrad och övergiven då,
för jag har alltid en vän.

Min lilla fina vän Sara,
som kanske inte alltid förstår mig,
som inte vet om alla mina djupaste tankar och känslor.
Men som jag vet jag kommer låta komma närmare.
Som springer och möter mig,
sällskapar med mig när jag ber henne.
Hon är så väldigt fin,
och idag var det hon som fick mig att tänka på alla er andra.
Alla er som jag inte vill räkna upp här,
som förstår ändå.

Och du, min fina fina fina nyfunna vän.
Jag vet inte hur jag ska kunna laga dig när jag ännu inte är hel själv.
Men jag finns här, glöm inte det.



För långsamt, för snabbt. Men aldrig i takt.

Träningsvärken äter upp mig.
och jag tror vi har fys tillsammans med tvåorna imorgon.
Idag hade vi balett med Yolanda istället för modernt med Magdalena
(som är i stockholm).
Ähm.. ja, jag nämner inte det mer än så tror jag.

Och nu har jag äntligen fått min älskade symaskin.
Det känns underbart bra.
Jag sydde en väska lite snabbt,
bara för att få prova.
Himelskt.


Tre måndader.



Tack Pappa.



Du är så unik, speciell. Precis som alla andra.



jag får väl kämpa extra hårt, då!

Tanten dansar tango, tanten dansar tango!

idag var skolan himla mysig. kanske lite förvirrande på rytmiken, men det är det ju alltid. jag älskade improvisationen! hur kunde jag tycka så illa om det förut? även om jag har mycket kvar att lära. tillexempel att inte skämmas så förbannat. men det kommer nog med tiden, man vänjer sig. sedan var det lunch. och efter det åkte josefin och jag buss till gympan. fast läraren dök inte upp och vi åkte med en timme tidigare tåg. himla skönt. åkte raka vägen hem, bytte kläder och väska och åkte in till stan och träffade sara. vi fikade, tittade runt i affärer (jag köpte kjolen på bilden. jag får symaskinen imorgon och jag ska genast göra det nyinköpta vackert.) sedan gick vi till dansen, tiden gick fort. fortfarande är jag väldigt klen. ryggen gör rätt ont. men det åtminstone är musklerna inte alltför svåra att fixa till. ryggen glömmer vi bort ett tag, och hoppas att den bara inte är van vid att den utsätts för. nu ska jag fortsätta att mumsa på min kaka och titta på Phil från framtiden.


tack.

du är så fin.
underbara vackra du.
din blick,
den långa, långa kramen.
orden som får mig att må bra.
jag vet att jag gör dig orolig.
men du vet att det ordnar sig.
du vet precis som jag att det blivit såhär förut.

det bästa av allt är att du alltid ser mig.
det bästa som finns är att känna dig se mig,
rakt in. 
verkligen känner och förstår.
utan att ignorera eller förtränga.
du ser,
visar att du finns här.

du blir mindre du också,
men du klarar det.
för du vill,
för du gör det inte frivilligt.
jag förstår ditt hat mot sjukhus,
men jag vet att du klarar det också.
jag vet att du inte vill det här,
att du inte rår för vad som händer i din kropp.
du kämpar lika mycket som jag,
men åt andra hållet.
jag kanske tycker synd om mig själv,
men det är sant att jag har längre väg än du.
du har inte sjunkit så lågt som jag.
jag vill inte vara den som drar dig ner.
jag vill hålla dig kvar där långt uppe,
uppe bland molnen där du kan vinka till gud.
hälsa från mig.
det värmer hela mig att se dig så lycklig.


jag kan inte förklara det i ord.
det är bara en miljon känslor.
jag blir ledsen och arg,
för jag vill inte tro på det du säger.
jag vill inte se att det här tar på dig med,
jag vill inte bryta ner dig också.
jag blir så glad och stark,
för du får mig att tro att jag kan.
för att jag vet att du aldrig lämnar mig sida,
att du aldrig sviker och förvinner iväg.
jag vågar hoppas,
jag vågar tro.
du finns här tills jag är redo att stå själv igen.

höst


is it broken? can we work it out?

idag som var en så fin dag.
massor trevligt med amanda.
och amelie från montmarte.

men vem är jag utan tårar?
varför har jag varit så dum?
jag trodde inte du såg mig.

äckel.






förvirrade tankar och ord.

together we run this show.

håll léendet vid liv,
se glad ut och var trevlig.
varför är denna värld så falsk?
varför känner vi oss tvingade att vara så perfekta?
jag, precis som så väldigt många andra,
sätter på mig det där léendet och skrattet som en tung ryggsäck.
släpar runt på den hela dagen,
tills jag kan gömma mig under täcket i skydd av mörkret.
jag gömmer mig bakom osanningar.
men det är svårt att visa.
ingen vill väl ha en nedstämd och förvirrad vän.
men, vad är vänner till annars då?
om de inte är där för att stötta,
för att ge den där kramen som gör så stor skillnad,
för att bara vara där och göra dagarna lite ljusare,
om vännerna inte vill vara vän med någon som är nedstämd och förvirrad,
vilka har vi då?
om vännerna inte stöttar är vi alldeles ensamma.
ensamhet är fruktansvärt obehagligt.

låt inte någon bli ensam kvar.

lämna mig inte ensam kvar!


huvudvärk, halsont, huvudvärk..

satt på dansen idag.
var med de första tio minutrarna,
men det kändes inte alls bra i kroppen.
satt under en filt med johanna resten av lektionen.
dagen har präglats av huvudvärk.
jag behöver verkligen sova.
ikväll ska jag lägga mig tidigt.
efter att jag lärt mig lite matte och tittat på andra avenyn.
sitter på det moderna imorgon också,
även om jag mår mycket bättre nu än i förmiddags,
för jag vägrar bli sjuk!
usch.
och jag vill vara pigg och glad imorgon eftermiddag/kväll/natt,
för då ska jag sällskapa med Lovisa (:
och lördag åker jag till viken och på söndag umgås jag med amanda.
det blir nog  en väldigt mysig helg.

men det känns som jag försvarar mig,
som att jag måste ha en sjuhelvetes bra anledning att inte dansa.
som att ingen tror mig då jag säger att jag inte mår bra.
bara för att jag inte ligger med 45 graders feber
och förlamning i halva kroppen..
men.. jag vet inte riktigt.
det känns inte som att min kropp pallar med att jag pressar den just nu.
jag måste lyssna lite på den..
och idag ville den inte alls dansa,
snarare krypa ihop under täcket och vila.
det känns som att jag gör helt fel.
som att borde skämmas.
som att jag ljuger om något väldigt väldigt viktigt.
men jag vill bara vara frisk och kunna dansa.
jag vill inte vara småsjuk och halvdan.
jag vill ha en stark kropp som orkar med allt.
jag skämdes när jag fick säga att jag inte kunde dansa på lektionen idag,
när jag efter bara några minuter sa till yolanda att jag har ont i halsen.
(ja, min engelska är inte den bästa, och jag orkade inte dra en lång förklaring om min tryckande huvudvärk, halsont och trötthet i kroppen, så jag sa kort och gott att min hals gör ont.)
det känns som att jag borde be om ursäkt för det.
men jag vill inte göra dansen till ett tvång,
jag vill fortsätta älska det.


Plugg, plugg.

Så mycket som jag pluggat denna eftermiddag
(som också innefattar ett besök på biblioteket för att införskaffa böcker)
har jag nog aldrig pluggat.
känns rätt bra.
kanske kan lämna in uppgiften imorgon.
tjooo.
matten kan jag ju ta en annan dag.

jag har också hunnit konstatera att andra tycks ha mer tid än jag.
ganska orättvist skulle jag vilja påstå.
hur folk lyckas med att lägga upp bilder på bilddagboken,
blogga och träffa vänner samtidigt som de klarar plugg
och dans är svårt att förstå.
jag kommer mest hem om eftermiddagarna,
dödstrött.
utan vare sig ork för pugg eller bilduppladdande.

nu ska jag återgå till naturkunskapen.

släng dig i väggen.

jag har fruktansvärt ont i huvudet.
ljuset från datan tar död på mig och jag ska stänga av om en minut.
varje rörelse skapar sjutusen blixtar i huvudet.
jag är rätt yr.

fattiga studenter kanske inte kan gå och titta på håkan.
fattiga studenter måste köpa jacka och andra nödvändigheter istället.
jag vill!!
kanske, kanske.

!!!

HÅKAN,
HÅKAN,
HÅKAN!!!


eh-he.. hej nya färg.


RSS 2.0