mest tycker jag om tinnitus i hjärtat.

jag har precis youtubat bob hund.
de är ju för bubblan charmiga.
det blir nog trevligt på lördag!











Bob Hund!

Sådär.
Jag har precis duschat.
Malte har ätit frukost och cyklat till NT.
Jag åt en pinnglass. Den var jättegod.
Jag fick ett uppdrag här i lägenheten innan pojken cyklade iväg:
vattna blommorna på balkongen.
(egentligen har hans pappa bett honom göra det, 
jag läste det på lappen på köksbordet)
Maltes pappa har farit utomlands med sin flickvän, 
och maltes syster är i frankrike,
så vi är typ alldeles själva.
Då gör det ingenting att ciderburkar gör sällskap med glasspinnar
och kläder i vardagsrummet.
Det är skönt. 
Fast, jag ska städa lite så malte blir glad när han kommer hem.
Disken får han nog ta ikväll, när jag åker hem till mamma och pappa igen.

Peace & Love var väldigt bra, jag ska uppdatera er om det imorgon kanske.
Och så ska jag uppdatera er om det lilla kalaset vi ställde till med igår på tomten där hemma.
(min syster har förlovat sig, plus att pojkvännen fyller tjugo)
Och så ska jag visa er de utomordentligt fula bilderna jag tog med min mobil 
när vi badade i berg igår.
Fast kanske inte riktigt just nu.


På lördag ska vi se Bob Hund i knäppingen, Malte och jag.

Bob Hund?

JAg måste hitta mina glasögan. jag ser ju ingenting .

öh

jag är extremt trött.
min högerfot gör extremt ont.

Karlsons universalklister

idag har jag inte gjort något vettigare än promenaden till och från pizzerian.
jag är extremt trött. det är malte med.
fast varför vet vi inte.
iallefall så har vi mest legat ute och inte gjort något alls.
och så har jag haft panik i sådär en timma över vilken väska jag ska ha imorgon.
det slutade med att jag fortfarande är missnöjd.
fast jag orkar inte bry mig mer om det.
nu ska jag duscha och sedan hoppa rakt ner i sängen och sova.
för kommande dygn sover jag nog inte mycket alls på.
jag undrar om jag ska ta med kameran imorgon. jag skulle vilja göra det,
så jag kan minnas sen,
men jag vet inte hur det blir med den saken trots allt.

godnatt, då.


Förbannade motgångar.

Idag har jag och Malte cyklat ut till lillsjön och badat.
Och haft picknick i solen och badat igen.
Hela dagen var vi där, men inte blir jag något vidare brun ändå.
Fast det har varit en väldigt fin dag trots min bleka hud.
Alex var cool på himpa
och Ted och albin mötte vi när vi cyklade hemåt.
Det är sådant där super väder att bada i just nu,
så man kan inte låta bli.
Snart ringer förhoppningsvis Malte,
så ska jag knalla bort till lägenheten och möta honom.
Vi ska se på Sagan om ringen, jag har äntligen gått med på det.
Fast jag har laddat upp med läsk, cider och något som är en blandning av allt,
"summer rings" trorjag det hette. Gott är det iallafall.
Så, om jag äter och dricker och blir kissnödig så ska jag nog inte somna.
Att jag idag riktigt såg på allvar hur mycket jag gårr upp i vikt tänker jag vägra tänka på.
Antingen är man smal, eller så är man det inte.
Och man ska nog bara vara lite nöjd, helt enkelt.

Ibland är det det där pyttelilla som gör en jätteglad.

På lördag bär det av till Borlänge.
Jag hoppas på att få se en brun Mattias,
en glad Lovisa och en söt Britta.
Och så hoppas jag på att få många skratt tillsammans med Johanna.
Och några timmars sömn också.. där på tågstationen.

Jag har kronisk benhinneinflammation i mina förbannade ben.
Jag lovar och svär. Det måste vara det.
Fan, säger jag bara.
Egentligen är jag jätteledsen över det,
men det trycks lite undan av det fina just nu.
Men men konstaterande kan jag iallafall bjuda på:
min kropp är inte på något vis gjord för att dansa.
Jag undrar hur länge man orkar kämpa emot?

Malte är hemma.
Jag har kramat honom tusen gånger.
Imorgon ska vi ha picknick och bada.
Jag längtar efter honom redan, fast att det bara är ett par timmar sedan vi sa hej då.
Det kanske är det som är att vara kär.
När man bara måste vara med personen hela tiden.
Eller så är det när man aldrig vill krypa upp ur personens säng om morgonen
för att det är så varmt och tryggt där.
Eller, när man helt enkelt är som lyckligast i världen bara över att få vara hans.
Hm, ja. Det är klurigt det där.
Det finns många fina saker med min pojke, må ni tro.

Och trött som sjutton är jag.
Jag la mig för att läsa, fast eter en stund vaknade jag.
Och för att kunna vakna måste man ju alleles logiskt först ha somnat.
Nu vill jag ha lite av den där goda glassen som finns i frysen,
och så ska jag läsa ett par sidor i min bok, på riktigt den här gången.
Sedan ska jag sova så det blir morgon och förmiddag och dags att krama Malte igen.

Puss och adjö.

straxtens.

jag är så himla finurlig ibland.
ja, fråga christine, vettja.
när vi jobbade tilsammans dagen före midsommarafton och det bara spöregnade
sprutade jag fiffiga idéer.
imorse tänkte jag att "man kan ju inte lita på det här vädret",
så jag tog på mig en body som har lite längre ärm
så jag skulle slippa frysa.
men så var det ju visst så att idag kunde man lita på vädret och det var
för varmt med de där ärmarna.
så då gjorde jag om bodyn till tubtopp.
ja, vill nu veta hur man gör?
man viker in armarna och stoppar dem i bh:n.
japp, för sådan fungerar när man har min bh-storlek .
fast brun blir jag då aldrig.
(imorgon ska jag ta på mig en riktig tuptopp, utan invikta ärmar..)

klockan fyra inatt anländer min pojke och hans vänner till norrköping.
han sa att han ska komma förbi eneby centrum imorgon.
tänk vad jag ska krama honom då.
snart har det varit vi i ett helt år,
tänk det trodde ni inte.

jag upptäckte något nytt när jag tröck på fel knapp

titta, så finurligt!
texten kan bli jättestor.


ända in i baljan!

Alltså, seriöst.
Det känns som hundra år sedan jag fick en kram!
En sådan där varm kram så man nästan smälter lite i smyg.
En sådan där kram som strålar in lite energi i mig.
En kram med några trivsamma ord viskandes i örat
och näsan i någons hår som luktar fint.
Ja, tur är väl att Malte kommer hem snart,
så jag får krama någon.
Och att jag snart träffar de där vännerna jag nämnde förut,
så jag får krama dem också.
För skitans vad det är hemskt utan kramar.

Lika blåögd som jag.



I klänningen som egentligen är en långkjol cyklade jag först och lämnade Karin,
min fina röda monark, på 3månaders service.
Sedan gick jag hem och tog ut hunden en stund,
och sedan traskade jag in till staden.
Jag köpte fina sakner minsann, t.ex. som örhängen, halsband, linne och kofta.
Jag har fastnat i röd och vitrandigt och guldiga halskedjor.
Sedan gick jag hem igen och väntade vid telefonen på att min syster skulle meddela
om hurvida hon hade fått körkort eller ej.
Hon fick det.
När jag grattat ordentligt på telefon gick jag ut med hunden igen.
Sedan åt jag fruktsallads-lunch.
Eftermiddagen spenderade jag i solen med el doggo.
Sedan kom mor hem och vi firade min syster litegranna med god mat.
Och nu har jag precis sytt klart på det underliga pappa bett mig ordna.
Jag tror han ska ha det till gräsklipparen.
Städa borde jag göra,
för imorgon åker jag halv elva och är inte hemma förrän tjugo i åtta,
så då kommer jag ju inte ta tag i det.
Barnvaktande och arbetande tar nog slut på min energi, ska vi se.

På lördag får jag träffa många fina vänner, t.ex. som Johanna, Mattias, Britta och Lovisa.
Ända långt bort i Borlänge, till på köpet.
Tänk vad det skulle vara trevligt om solen sken då.
Vi håller tummarna men inte tårna,
för där har jag skoskav.

Sommarbarn

Här om dagen var min mor ute och rastade hunden,
som så många gånger tidigare,
och när hon gick förbi ett hus där hon brukar se två flickor leka
såg hon dem sitta vid den lilla muren som avskiljer deras tomt från trotoaren
med ett par små flaskor framför sig.
De reste sig glatt och log mot henne,
och frågade om hon ville lukta på parfymen de gjort.
Det sa mamma att det gjorde hon gärna,
och hon tyckte det luktade ganska gott.
Då undrade de om hon ville köpa en flaska,
men mor hade inga pengar med sig.
Men det tyckte flickorna var okej, hon kunde få reseptet istället,
så hon kunde göra själv.
De hade gjort fina små lappar och på dem stod det:
Vatten
Lite perfum
Pyttelite tvål

Fy bubblan så sött, tycker jag.
Och mamma sa att de påminde så mycket om mig när jag var liten.
Kanske var det sådär trivsamt att vara barn om sommaren som jag minns det.

Jag vet en vän, hon är lika mörkrädd som jag. Men, vi borde väl kunna få det bra?

Jag saknar välbekanta dofter av välbekanta vänner.
Jag saknar barfota fötter mot golv.
Jag saknar det för långa håret jag bett dig klippa.
Jag saknar orden.
Jag saknar léendena.
Jag saknar skratten.
Jag saknar hur du svarar så rätt.
Jag saknar skämten jag aldrig förstod.
Jag saknar morgnar på tåget.
Jag saknar trötta suckar.
Jag saknar dina frågetecken.
Jag saknar tandborstövningar.
Jag saknar din blick.

Men mest av allt saknar jag kramarna.
En av alla de saker som är så fint med vänner.
Mest av allt saknar jag kramarna.
Och er allihop, såklart.

långt borta, så väldigt nära. mitt i bland det, utanför. upp, upp, upp, och så ner igen.



ska jag låta kroppen bestämma?
ska jag låta den gå sin egen väg?

kom ge mig världen, kom ge mig sanning, kom ge mig tiden, och jag ska stanna kvar.


















Bryr stjärnor sig om, ifall man spelar för dem?


Jadå, de är svenska. Japp, då blir det nittio kronor. Tack. Varsågod. Trevlig midsommar!

Efter en veckas arbete beger jag mig äntligen ut till lugnet.
Det ska bli skönt.
Jag trivs där, och jag får vara ifred.
Malte är i Rom och han skrev att jag kommer få hem en rätt brun pojkvän.
Jag saknar honom.
Mitt rum är stökigt och det känns inte riktigt som lov.
Men nästa vecka ska det bli bättre väder,
och då kanske jag också kan få lite färg.




Men kom hem med dig då,

jag tycker inte om att vara utan dig.

hurra, hurra, hurra!


Det känns lite puckat.



Jag äter för mycket chips, mina vänner.
Och så har jag lite oflyt med vädret.
Imorgon ska det regna och idag var det sol.
Träligt läge att det var idag som jag jobbade inständ i en stuga,
och att jag ska stå ute imorgon.

Men jag har fått nya tights och den här veckan tjänar jag ungefär tvåtusen kronor.
Jag saknar vänner och sådär, som man gör när man inte har tid att träffas.
Amanda sprang jag på förut, hon är sådär oförskämt söt i trevliga klänningar mest jämt.
Malte åker runt och blir solbränd och skaffar sig sjutusen fina minnen tillsammans med sina vänner. Jag hoppas han tänker åtminstone lite på mig ibland.
Johanna ska inte köpa någon kort i sommar,
fast hon sa att hon nog har råd med ett dygnskort i en kommentar här på bloggen.
Så vi ska väl kunna ses i linköping och i ödeshög lite iallafall.
Det ska faktiskt bli väldigt trevligt, och jag hoppas vi får fint väder då.
(Men med mitt oflyt vet vi ju redan nu att vi inte får det.)

Midsommar ska jag spendera tillsammans med min familj som vi alltid gjort,
hemma hos min farbror och faster i Kilnäset.
Jag ska visserligen jobba på midsommar afton också,
men jag ska nog hinna med mitt årliga dopp och allt annat som hör till ändå.

Nu har jag ont i magen.

"vänta! vad är grejen? jag bara.. ähm.. stod kvar ju."

Från och med idag har jag och min kära studiecirkel "fint." fritt tillträde till studiefrämjandets lokaler. Det känns trevligt. Vi har börjat på en koreografi till och med. Jag har funderat på den i hur många månader som helst men jag har aldrig haft tillfälle och rätt människor att göra det med. Fast nu har jag ju det, och det ska bli spännande att se vad som händer. Till Heartbeats av José Gonzales är den.

Jag fick sms av Malte förut, de var på tåget till Tyskland. Jag saknar honom lite redan, och det har bara gått en dag. Fast, mest saknar jag väl honom för att jag vet att det är lite för många dagar kvar tills vi ses igen.

Imorgon jobbar jag inte som vanligt i mitt lilla stånd i enebycentrum, nej nu ska jag ta mig hela vägen bort till ringstadkiosken. Det ni. Typ enda dagen det verkar kunna vara lite trevligt väder, och jag ska sitta i en stuga. Taskig tajming..


Och när man har sommarlov kan man göra saker som man inte har tid med annars. T.ex. som att umgås med sin systerson eller träffa vänner om kvällarna.


Första timmarna på sommarlovet spenderade jag i Linköping med Lucas.
Han och jag åt glass och tittade i leksaksaffär (och gick därifrån med en påse..)
Vi köpte choklad och åt choklad och åkte buss till resecentrum.
Tåg åkte vi, såklart,  både dit och hem.
Han tyckte det var jätteroligt och dagen efter frågade han flera gånger vilket land vi varit i.



Kvällen såg ut ungefär sådär:

Och jag har haft skolavslutning och därmed fått sommarlov.


För Sara har tagit studenten. (och putten med, såklart.)


Everyone I know goes away in the end.

Jag önskar jag hade haft vett att fota Mattias där när han hoppade av studentflaket.
Han såg så lycklig ut,
och var så himla fin i sin röda fluga.
Jag minns liksom honom just så, från de första gångerna då jag träffade honom.
Fast då hade han inte finkläder,
han hade randig t-shirt och ljusa jeans,
men han såg fri och lycklig ut,  
och han var sådär rufsig i håret som man blir av vinden.

Och så önskar jag att man kunde fota värmen i en kram,
så man skulle kunna titta på den och känna det litegranna.
Som imorse, då vart jag så himla tvungen att krama Malte,
bara för att kramar är så fina.

Och jusstä, jag hatar att Alex flyttar till stockholm.
Det slog mig att jag inte kan minnas att jag dansat utan att veta vem han är.
Jo förstårs, de där allra första åren när jag dunsade omkring
visste jag såklart inte om honom.
Men han har alltid varit bäst,
och det är hans fel att jag går på FU i Linköping.
Han har alltid varit sådär så man bara måste titta på honom när han dansar.
Jag har bara mött två personer som har den effekten på mig,
Tina och Alex.
Han kommer bli något stort den pojken, det kommer han.

JAG HAR SOMMARLOV ! ! ! !

Fy bubblan så skönt det känns.
Och jag har massor massor bilder som jag vill visa er,
men det får vänta tills jag har lite tid över.
Lovets första veckor är ganska fullbokade,
jag jobbar nästa varje dag, jag ska träna med Fint, jag sa fira födelsedagar,
jag ska ha sovmorgon, jag ska till peace&love en dag, jag ska sy ihop alla kläder som
inte pallat med trycket under skolåret som gått, jag ska vara med Malte,
jag ska träffa släkten och bada i iskallt vatten och bli förkyld.

Men som sagt så har jag bilder jag vill visa,
bilder på vänner och på frihet.
De kommer, snart.

"jag hörde faktiskt det fula ordet när sara sjöng förut, mamma!"

Nu har min älskade syster sara tagit studenten!
Hon är nog sådär skapligt nykter någonstans inne i stan nu..
Hon var jättefin och jätteglad och fick jättemycket jättebra presenter.
Jag fick mensverk.
Och väldigt snälla ord från en Mattias som var student fin i röd fluga och mössan.
Ja, riktigt stilig var han, och jag är glad att jag sprang förbi
just som han kom tillbaka efter åkturen med klassen.
Man blir sådär varm av hans kramar, och han vet på något vis precis vilka ord jag behöver höra.
Idag träffade han som alltid mitt i prick.
I ett sms ett par timmar senare stod det bl.a. "du är snygg".
Sådant får de flesta andra höra hela tiden.
Och jag bryr mig inte om det speciellt egentligen,
men när jag för en gångs skull har gjort mig fin,
när jag stapplar runt i klackar och har sminkat mig och gjort iordning håret
och ingen mer än Mattias (som bara sett mig i en minut) riktigt uppmärksammar det,
jag då värmer det precis som de där kramarna.

Och jag menar inte alls att alla måste springa runt och säga att jag är snygg.
Jag menar inte att det inte är någon annan än Mattias som är snäll, för det är det.
Jag menar inte heller att jag vill ha någon sorts bekräftelse eller allas uppmärksamhet.
Men jag menar att idag var Mattias precis en sådan där bra vän som bara han är.
Jag har några riktigt fina vänner jag, och er tänker jag inte släppa.

Jag är dålig på att ta emot komplimanger, men jag tycker om dem ändå.
Och jag övar faktiskt.
Jag övar på att säga tack istället för att bortförklara och protestera.

Imorgon får jag sommarlov!

but you only got one life

idag har jag känt mig extremt okvinnlig,
så jag målar naglarna.

Vi möttes mitt i kaos...

Det finns inte mycket att ge när man är sjuk.
Lektionen med Yolanda gick skit.
Käpprätt åt helvete, så att säga.
Tillslut fick jag sätta mig.
Hjärtat slog tusen slag i minuten.
Minst.
Jag kom och tänka på han som dog när han tränade med halsont och förkyldning.
Då gav jag upp.
Men fan för det!


Stora delar av denna dag önskar jag att jag hade sluppit.
Men jag har åtminstone träffat Emelie, som jag inte sett på hundra år.
Och så Malte, som jag saknar mest jämt.
Jag har blivit klar med allt till imorgon,
efter att ha studerat varenda ljus-kort-i-midjan-långärmad-kofta i hela staden.
Jag köpte örhängen också, istället för halsband som jag tänkt mig.

Förhoppningsvis fungerar de där pillrerna som jag fick av min syster lika bra på mig som på henne, för då är jag nästan frisk till på fredag och det skulle vara fint.
När jag orkar ska jag lägga upp lite bildbevis på att Lovisa har varit och hälsat på.
(och så ska jag nog sno några av hennes bilder från frallan, om hon har några...)


det betyder att hon kan såra dig också.

nu är frallan över.
får jag säga att det är skönt?
det känns nästan som sommarlov allaredan!
men fy sjutton vad det var kul på scen.
även om jag har snor i hela huvudet och var rätt dålig i alla nummer,
så tycker jag att det här var roligt.
fast att jag alltid klagar.
tack, allesammans!

att hjärtat klappar som sjutton fast att jag är helt stilla är inte farligt va?
jag behöver lovet nu. fan vad jag behöver lovet.
och en kram.
de få snälla som kom fram och slätade över mitt beteende på scen med
att säga att jag var bra och krama mig fast att jag var svettig,
ja, ni gjorde liksom det här värt något.
tänk, att man kan bli så glad för en komplimang.
ungefär som jag läste på emelies blogg,
det här med att bara man får höra något snällt,
ja, det kan göra hela dagen.

imorgon lovar och svär jag på att ge allt på jazzen.
det är vår sista lektion med yolanda,
och jag vägrar aceptera det.
attans bananen vad jag kommer sakna henne nästa termin!

nu ska jag försöka hinna in i duschen innan min syster,
puss och adjö.

En fralla- alla för en!

Har jag glömt att presentera fralla-föreställningen?
Det är iallafall en dansföreställning till förmån för cancerfonden.
Någon bestämde att det skulle heta som det står skrivet i rubriken,
och nu delas frallor ut som reklam och affischer pryder Linköping.
Jag är med i sådär sex nummer och jag kan de flesta rätt bra.
Det är en trevlig blandning av allting, ragga, modernt, jazz, street, show.

Det hela sker imorgon kväll, klockan sex, på sagateatern mitt i Linköping.

och tänk att något som jag trodde var så svårt kunde vara så lätt.

När jag jobbar finns det två "grupper" av människor som bryr sig om mer
än att jag ger dem fina jordgubbar och rätt växel tillbaka.
Den ene "gruppen" är pensionärer. Främst damer.
De ska ha de finaste, de pillar så de får exakt de som de vill ha,
och gärna ska vi samtala ett par minuter också.
Den andra gruppen är pojkar mellan 15 och 25år.
De är ofta rätt ointresserade av själva jordgubbarna,
hälften av dem köper inte ens.
Men glor gör de. Eller gasar extra mycket på moppen,
eller spänner lite extra där de bär sina matkassar.
En del av dem ler bara lite snällt, dem tycker jag bäst om. 

One day I'll be sand on a beach by the sea.

Idag har jag jobbat i dåligt väder och missat rep inför föreställningen imorgon.
Jag har kramat Lovisa Perman och jag har ätit hamburgare och pomme till lunch.
Jag har varit nervös och dålig på baletten och jag har fått ett lugnande besked.
Och jag har haft sovmorgon.

Det pirrar och gör ont i magen.

Jag tror Lovisa är i Linköping, utan att jag har tid att riktigt träffa henne.
Det är jättedumt. Verkligen.

Imorgon missar jag fralla-rep på saga för att jag jobbar.
Men innan det har vi balett.
Det är min enda lektion imorgon, så då måste jag ju orka kämpa.
Om det går som jag vill, såklart.
Och det gör ju ingenting nu för tiden, så det blir väl inte så imorgon heller,
förstås. Men jag ska minsann klara det här också.
Bannemig.
Godnatt då, vettja.

Jag har ont i halsen.

mamma-barn-dans i boxholm


Human behavior..


Min första dag som jordgubbs-försäjare gick mycket bra.
Jag tror det här kommer bli ett riktigt trvisamt sommarjobb!
När jag slutar är jag nog tjenis med de flesta tanterna som hänger i eneby.. 


HURRA!

Jag har internet igen :)
stackars lilla pappa har suttit i många timmar och filurat..

Idag är jag hundvakt, men innan jag går ut på dagens första promenad ska ni få lite bilder!

6 juni

jag hatar att inte ha internet på min egen data!
och om en timma börjar jag mitt första pass som sommarjobbare,
nu ska jag tjäna pengar, minsann.

attans bananer!

jag tycker mycket om yolanda.
idag hade vi den sista klassen i modernt med henne,
kind of sorgligt.
nu ska jag skriva klart naturkunskapen.
idrotten som jag åkte hit för att göra imorse gick det sådär med,
för jag glömde ett, viktigt, papper hemma.
men jag låssas att jag har använt det och lämnar in på måndag ändå.
så det så.

Alla dessa förbannade motgångar.

Min data mår inte bra.
Den har internet-vägrat i ett dygn nu.
Något problem går inte att finna, och det står klart och tydligt att jag är anslutet till internet,
men funkar gör det inte.
Skitkul.
Jag är mycket missnöjd med mitt preliminära engelskaA-betyg.
Och läxorna jag skulle ha gjort klart igår får jag krångla med idag,
eftersom datorn inte gör som jag förväntat mig.
Jag kommer inte hinna klart i tid, tack vare det.
Det gör mig extremt arg.
Allt går tvärt emot vad jag vill just nu,
och det enda jag vill är att få vara ifred och sova.
Dock är det omöjligt och imorgon ler jag, såklart.

Fast det är inte bara jag som är på dåligt humör just nu,
jag tycker minsann att det är rätt många som är griniga nu.
Kanske är det detta förbannade regn..
Det är iallafall skönt att skylla på något.


Jag funderar på att åka tidigare till skolan imorgon,
så jag kan göra klart det jag ska.
Det beror på hur pigg jag är.
Nu måste jag duscha och sen... förstätter jag med skolarbetet.
Åh. Hurra. Skitans.

Jag är hemma hos Malte nu. :)

Och jag konstaterade en sak när jag kom till Norrköping sådär vid två idag.
Folk är inte så bra på att klä sig efter vädret, som idag var regn.
En flicka kom i kortkorta shorts,
och vinterjacka.

Åh, fy sjutton vad du är snäll Britta!

".....Jag hoppas att det kommer bli bra, men just nu har jag inga höga förväntningar alls, känns mest som att vi suger. Hoppas att inte allt för många klasskompisar läser detta, ni är jätteduktiga allihopa men när jag tänker på Julia i Linköping vill jag bara krypa ihop under täcket och försöka glömma att jag vill jobba med dans..."

Såhär fint skrev Britta i sin blogg en dag, och jag blir varm och glad av hennes ord.
Men till saken hör också att Britta är duktigt, för det har jag sett på filmer
som älskade Lovisa har visat för mig.
Hon är också duktig hon, Lovisa Perman.
Puss på att Sandviken sitter inne med två så finfina flickor!
Men inte puss på att Sandviken ligger långt bort.
Fast i sommar kommer jag!

Såhär har min dag sett ut:

Först var Magdalena arg för två saker; skolk och dåligt resultat på prov.
Hon kan vara riktigt jävlig när hon är på dåligt humör.


Men sedan vart hon lite glad och vi fick ha impron utomhus,
det såg ut ungefär såhär:


Vi var vid stångån också, men då hade jag fullt upp med att dansa,
och fick alltså inga bilder där.



Sen hade vi lunch och efter det hade vi idrott, det såg mest ut såhär:

Ser ni, det har blivit sommar!


RSS 2.0