Julia,

Väskan.
Den är så fin fin fin fin och alldeles perfekt och jag älskar den.
Dessutom kostade den precis fem kronor under tusenlappen,
vilket gör att den är nästan nio tusen billigare än Alexa, och det säger jag inte nej till att spara!
Åh, ja.
Det här har varit en så himla bra dag.
(Vaknade med Malte, hade inga jobbiga lektioner innan lunch, soppan i matsalen var god, repet till temaföreställningen gick bra, musiken gick rätt snabbt, jag köpte väskan, fikade med Johanna och Maya, promenerade med Anna och sen kalasade Malte och jag på pizza till kvällsmat, och nu ska jag titta på tv och strunta i att plugga.)

(och han är fortfarande världens finaste och våran picknick-dag var helt inkredibel och ni ska
få se bilder när vädret blir dåligt så att man kan sitta framför datorn utan att få dåligt samvete.)

middagen igår var fantastisk.
nu har jag gjort picknick och vi ska fara iväg till en klippa vid en sjö någonstans.
(jordgubbar, smörgåsar, melon, chokladboll.. mmmm!)
där ska vi sitta hela dagen tror jag.

Vi tog ut ett gammalt täcke och la oss för att göra ingenting. Spela kort och titta på katten.


Hon var för övrigt väldigt söt, min lilla fina Siri.


Ja, sen låg vi helt enkelt där, och hade det himla bra.

På lunchen gick vi till nationernas hus och där köpte vi varsin drink som flickan i baren döpte till Johanna
och sen så sjöng vi för henne i klassrummet. Hon är så väldigt fin, stora Johanna.

Lucas och Oliver var alldeles urgulliga igår eftermiddag när de kom med Johanna i bilen för att hämta mig på stationen. De var fräkninga och rosiga om kinderna och jätte förväntansfulla. De gjorde påsk-kärring-debut igår!


Dock ser de inte sådär jätteglada ut på bilden, men det var för att de var alldeles jättetrötta och fullproppade med godis.

Hej vänner.
Familjen Larsson har precis fått ett väldigt positiv besked,
och jag är så lättad så jag tror att jag ska gråta.
Jag lärde mig visserligen ett och annat i väntan,
men nu ska jag sätta fart och börja leva igen.
Börja andas och sova som vanligt.
Och vara lite mer tacksam.

Min käre pojke gav de här till mig igår,
och ni anar inte hur förälskad jag är i dem (och i honom).
Idag har de dinglat hit och dit i mina öron
och dragit till sig fina ord och komplimanger.
Jag riktigt känner på mig att vi kommer bli så himla goda vänner,
de och jag.

(idag slutade vi till lunch och sedan fyndade jag på monki.)

ps. jag är kär i min nya svarta klänning.
 

(det går inte att ladda upp bilden som skulle vara här egentligen, men ni kan visualisera en bild på mina ben iklädda strumpbyxor i speglen med guldram.)

Nu har jag tvättat mina äckliga strumpbyxor så de doftar behagligare.
(En shoppingtur mitt i mellandagsrean, i kängor, var ingen höjdare för de stackarna)
Förresten hittade jag massor fint på rean!
En underbart himelskt vacker kjol på MQ (den är alldeles vanlig svart och enkel egentligen, och kanske just därför tycker jag så mycket om den) och den där väskan med engelska flaggan på från Gina Tricot. Och så en klänning och en tjock och fin tröja, också från Gina Tricot. Och shorts, som man nog ska sova i tror jag. De är väldigt fina iallafall, och sköna. De är förresten i samma tyg som klänningen (som egentligen är ett nattlinne, men för fin för att sova i) som jag fick av Malte. Men mitt bästa köp var ändå den där kjolen från MQ. Jag är liksom lite kär i den.

(inte bara att bilder inte går att ladda upp, det här inlägget la jag upp igår, fast det syns inte förrän idag, med dagens datum och tid. knäppt det där ibland.)

alltså,
ja.
ullared,
säger jag bara.
jag har (massor) nya strumpbyxor,
brus-vitamin,
hårfärg,
linnen,
julklappar,
(väldigt avslöjande) trosor,
filmer,
tunikor,
väskor
och en del till,
men det gör ont i mitt högra skulderblad för jag sitter så taskig,
så ni får inte veta vad.

och jag läste precis ett så himla satans fint inlägg på niotillfem-bloggen.
ni bara måste läsa det, om ni inte redan gjort det.
man ler och får ont i magen på samma gång.
det är nästan lite så att man vill gråta,
för hon träffar lite mitt i prick på sorgligheter.

http://metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.12436549

På lördag bär det av till Borlänge.
Jag hoppas på att få se en brun Mattias,
en glad Lovisa och en söt Britta.
Och så hoppas jag på att få många skratt tillsammans med Johanna.
Och några timmars sömn också.. där på tågstationen.

Jag har kronisk benhinneinflammation i mina förbannade ben.
Jag lovar och svär. Det måste vara det.
Fan, säger jag bara.
Egentligen är jag jätteledsen över det,
men det trycks lite undan av det fina just nu.
Men men konstaterande kan jag iallafall bjuda på:
min kropp är inte på något vis gjord för att dansa.
Jag undrar hur länge man orkar kämpa emot?

Malte är hemma.
Jag har kramat honom tusen gånger.
Imorgon ska vi ha picknick och bada.
Jag längtar efter honom redan, fast att det bara är ett par timmar sedan vi sa hej då.
Det kanske är det som är att vara kär.
När man bara måste vara med personen hela tiden.
Eller så är det när man aldrig vill krypa upp ur personens säng om morgonen
för att det är så varmt och tryggt där.
Eller, när man helt enkelt är som lyckligast i världen bara över att få vara hans.
Hm, ja. Det är klurigt det där.
Det finns många fina saker med min pojke, må ni tro.

Och trött som sjutton är jag.
Jag la mig för att läsa, fast eter en stund vaknade jag.
Och för att kunna vakna måste man ju alleles logiskt först ha somnat.
Nu vill jag ha lite av den där goda glassen som finns i frysen,
och så ska jag läsa ett par sidor i min bok, på riktigt den här gången.
Sedan ska jag sova så det blir morgon och förmiddag och dags att krama Malte igen.

Puss och adjö.

På rasten innan vi fick knalla till BQ och äta var jag med Josefin på myrorna och ginatricot.
Denna söta plånbok inhandlades då (på myrorna).
En tunika till mig och en till min syster köpte jag för pinsamt några kronor på gina.
Puss på att jag gör mig själv fattig!

och det här köpte jag (allt ihop till det pinsamt billiga priset femtio kronor) :




(obs! t-shirten på den sista bilden har fått en väldigt mörk färg där på fotot.
egentligen är den beige.)